onsdag, september 29

Just do it!

Tuffar hemåt igen. Jag är glad. Sitter inte och skrattar och är glad på det sättet, utan mer att jag är nöjd tror jag. Känner mig glad för att jag vet nu att sånt jag surrat om så förnuftigt - så länge så länge - ska bli på riktigt nu. I´m gonna do it!
Babblar på till min omgivning om vad värdefullt det är att stanna upp så att man inte missar nuet . Men gör jag det då?? Nja... öum.... näe... Är väl inte ens på gränsen till mindfull. Oerhört duttvis mindfull ska jag uppriktigt erkänna. Men jag vill! Vara här och nu, vara här och nu, här och nu, här, nu... Inte stå med ena foten i dåtiden, ältandes det som inte blev så bra. Och inte stå med den andra fossingen där i framtiden blint stirra på det som kanske komma skall. (För då pissar man på nuet har jag hört och hur lämpligt är det?) Nu är det fullt fokus på att öva mindfullness. (Jag tittar upp från skärmen emellanåt och ser den sagolikt vackra naturen som vi susar förbi.... Fyra gånger har jag gjort det faktiskt! Och strax ska jag inta middagen och lovar att notera vad jag mumsar i mig - inte bara veva i mig och svälja i rekordfart :P ) Och imorgonbitti ställer jag väckarklockan och går upp och mediterar. Promise! :)

Och lägga fokus på möjligheter. Fast där har jag något medfött (eller om jag fick det itutat under uppväxten, vilket är sannolikt :) så det är inget större problem. Lite bittertantsyndrom smyger sig dock på ibland och urk, det gillar jag inte!! Det är så långt ifrån Helene man kan komma! Schas med Bittertanten Helene! Så där ja. Så enkelt var det. Nu är jag här. Seriöst tryggt positiv. Life is good... :)

Träna... Något som jag i princip helt försummat en lååång tid och som faktiskt förvånar mig själv är att jag inte tränar längre. En Helene som inte tränar är ju inte Helene! Okej att det blir pluskilon och trånga kläder, men det är ju helt enkelt inte jag(!) Jag ska ägna resten av tågresan hem till att surfa runt och hitta vad jag ska träna. Det måste vara kul! Och det måste funka med min onda fot. Jag kommer snart att skriva någon rad och berätta vad jag hittar på. Jag har många idéer, men ska klura ut den bästa. :)

Brukar försöka hålla inläggen hyfsat korta, så jag stoppar här. Känns som att jag skulle kunna knappa vidare och skriva en hel bok nu :)

Gokram på dig! Helene

4 kommentarer:

  1. Ja, som min yngsta som snart lämnar toåren säger till mig ibland: vad du är lätt road mamma! Ja, svarar jag, jag förlänger mitt liv för varje skratt :)

    SvaraRadera
  2. Härligt! Gokram på dig också! Är du uppe och mediterar än? Jag steg upp kvart i fyra i morse och kramade en katt. Funkar också rätt bra :) för man blir så gla'!

    Kram, Outi

    SvaraRadera
  3. Tack för era goa kommentarer. Nu fixar vi en bra dag! Med många skratt! :)

    Vaktmästarn - håller helt klart med dig. Katt-mediterar ju faktiskt ganska ofta på mornarna när Skållis kommer kurrandes och purrandes...

    Kramar!

    SvaraRadera