Dags för ett Sis-inlägg nu känner jag.
Efter det magonda kom en dos med vidrig huvudvärk. Men hon har ju viss rutin på de här ingreppen nu så hon genomled den jobbigaste dagen och vaknade, som sig bör, nästkommande dag och mådde betydligt bättre.
Må bullen bak på huvudet vara ett minne blott...
Många av er känner min syster och vet att hon har talets gåva :) Och ni som inte känner henne vet det nu :) Så på något proffsigt sätt så har hon lyckats snacka sig hem nu! Tanken var att hon skulle mellanlanda några dagar på Sundsvalls sjukhus, men det tyckte hon var riktigt onödligt. Så hon plockade fram en stor portion mod och förklarade vänligt men bestämt att hon verkligen, vekligen ville åka hem då hon i ärlighetens namn inte kunde förstå vitsen med att uppta en sjukhussäng i några dagar, när hon faktiskt har en egen säng hemma. (Ja, typ nåt sånt... :)
Igår kom hon alltså hem och idag har jag faktiskt inte pratat med henne. Jag gissar att det är ett litet snäpp åt rätt håll... (Om du läster här Sis så kan du gärna få kommentera nån rad. Men bara om du orkar och vill. Eller för all del du också mams :)
Hm... vad ska jag säga mer...? Tjaa... Life is good. Love much! Nu kör vi!!
All styrka i världen till henne och er!!
SvaraRaderaKRAM!
Håller verkligen tummarna att det är den sista operationen nu!!
SvaraRaderaTack ni underbara...
SvaraRaderaJa Sis, vad ska jag säga.. Hemma som du skrev, hade nog riktigt rätt i att jag inte behövde den platsen där uppe. Låg i går occh höll i huvudet hela dagen (förutom en sväng till apoteket o införskaffande av antibiotika). Förebyggande syfte mot infektion tror jag det ska vara. Svårt att få raka svar ibland..
SvaraRaderaBullen är numera en grop - eller en krater kanske man ska säga. Min käre doktor Ridderheim sa att första dygnet var mest "kritiskt" när man tagit bort bandaget så det innebär ju att man återigen kan hoppas (3 dygn senare). Har lärt mig att hoppas försiktigt bara :)
Skulle ju kunna skriva en hel roman om det här så det är bäst att jag ger mig nu! :)
Jag måste få passa på att säga ett stort stort tack till alla snälla jag inte känner och säkert också känner för att ni skriver så fantastiskt snälla saker!!! :))