En dyster attack

Har bett barnen vänligt men bestämt att tänka sig för och inte gnälla så fort de inte får som de vill. Det känns som att de glömmer bort sig och gnäller liksom på rutin... Igår blev sonen hörbart missnöjd när vi inte stannade och köpte mjukglass efter att vi varit och handlat mat. Efter en stund påminde jag honom:

- Tänkte du inte på att du gnällde alldeles nyss när du inte fick glass som du ville?

Jag kan säga att jag var inte riktigt beredd på det rappa, tydliga svar jag fick:

- Jag gnällde inte. Jag fick en dyster attack.

:D Älsklingen...

(Så nästa gång du hör gnäll så är det inte helt säkert att det är så. Det kan helt enkelt vara så att du förväxlat det med en dyster attack. Haha...)