Sköna lördag!

Ska vi lyssna på lite musik? Vet inte någon som inte blir glad av det här. Perfekt musik en sån är ovanligt skön lördag. Och den gör dagen ännu lite bättre!

(Höj vetja :)

Ny operation sedan solsken...

Dagens rond sa: ny operation. Nu ska hålet med läckande vätska i huvudet stäppas till. Öppna nacken och fram till lillhjärnan. Laga.

Jobbigt? Ja, såklart. Men Kicki som först kände "neeej - ingen till operation nu!" har fokust inställt på måndagens eller tisdagens ingrepp. "Kör!"

------

Efter regn kommer solsken.

Efter regn kommer solsken.

Efter regn kommer solsken.

Läser och hör det överallt nu: efter regn kommer solsken. Eller soluppgång som jag läste i en härlig blogg  igår...

Kan låta fånigt hurtig. Liksom "tjoho lilla vän, efter regn kommer solsken!" Eller "Inte deppa lilla vän för efter regn kommer solskeeen", med gäll röst och störigt flin.

Fast det känns inte klämcheckt och störigt just nu. Just nu känns det helt j_a sant!!

Men för det är ju så? Eller hur!??

Sugiga saker händer. I allas liv. Nån gång. Mer eller mindre. Det hör ju till. Fast det är lite olika jobbiga saker för olika människor. För mig är det väl lite mindre jobbiga saker. För Sis lite mer...

Men det är ju fasen så att...

...efter regn kommer ju solsken!!

Längtar...

Tålamoood

TÅLAMOD!

T

Å

L

A

M

O

D

Okej. Vi ska vänta en dag till. Imorgon fattas beslut. Tre alternativ finns:

1. Åka hem och vänta på att shunten gör det den ska. Att vätskan i huvudet försvinner och allt blir bra.
2. Åka hem och vänta i två veckor på att shunten gör gör det den ska. Men om den inte gör det och vätskan inte försvinner - åka tillbaka till Umeå och operera igen.
3. Anta att shunten inte kommer att göra det den ska och operera direkt. 

Kicki kommer troligtvis att få vara med och fatta beslut om att operara nu eller chansa och vänta. Inte angenäma bekymmer... Nu gäller det att hitta magkänslan. Om min intuition säger att det är lika bra att köra nu! Eller...? En less, men samlad och fokuserad Kicki analyserar just nu läget och väger för- och nackdelar.

Tack förresten för alla snälla ord och tankar till Kicki! Tror att hon känner era vibbar i luften :)

(Men om några veckor är allt klart, oavsett vilket beslut som fattas imorgon. Då blir det sensommarmys och grillning.Skratt och surr. Kicki längtar efter pappas välkryddade grillade karré :) Vem vet - då kanske det funkar med ett glas vin också... Let´s dream...)

T

Å

L

A

M

O

D

Degrumpa

Blev lite happy. Har surrat och skrattat med sonen. Pratade om roliga saker han sagt och gjort när han var liten plutt. Bland annat påminde jag honom om en gång på badhuset för flera år sedan. Vi hade badat och stod i duschen efteråt. Ungefär så här lät det:

-Mamma, jag vill hem och baka.

- Jaha...(?) Vill du det...?

Oliver pekade då på en kraftig, äldre dam som var påväg mot bastun och sa högt och tydligt:

- Ja, jag vill baka med sån deg som ser ut som den där tantens rumpa!

Skit också!

Är inte så hurtig just nu. Men det kunde vara värre (det kan det ju alltid, eller?) Hoppas att det inte blir det bara. Värre alltså.

Så här är det:

Kicki fick taskigt besked imorse. "Det här ser inte bra ut", säger läkaren. Men hallå!! Det är inte vad man vill höra!! "Det lutar år ny operation", säger han också. Neeej!!

Men alltså, det fanns en liten minirisk att svullnaden inte skulle gå ner efter att shunten sattes in. Men alltså en osannolikst liten risk. Och sånt som nästan inte ska kunna hända händer inte mig!! Och inte heller min syster eller någon annan jag känner!! Det finns inte i min hjärna!! Vi har procenten på vår sida! Den procent som säger att det här blir bra.

Fan. Eller har vi inte det?

Kicki har inte varit gladast idag, men just nu gav de henne (och oss) en liten strimma hopp igen. De har sänkt ner shunten ytterligare nu på eftermiddagen vilket kan göra att svullnaden ändå lägger sig och den börjar fungera som den ska. Och då, kanske, kanske, hon slipper en ny megaoperation. Kanske, kanske...

Vill snabbspola till efter ronden imorgon. Vill veta. Nu.

Men som jag nämnt ett antal gånger förut är min Sis makalös. Har verkligen förmångan att se på livet med positiva ögon. Visst - deppig som fasen i förmiddags, men hon kan verkligen konsten att bryta ihop och komma igen. En hoppfull - inte deppig röst identifierade jag när vi pratade på telefon förut. Suveränt. Och viktigt, tror jag.

Kan hon kan jag. Såklart. Allt är möjligt. Jag vet, jag har sagt det förut, men: Det här ska bli bra nu!!


// (Hm, ja... "HappyHelene" - jovisst, va? Näe... Men i alla fall "HopefulHelene"...)

Mycket njut och lite gnäll :)

En ny sommardag väntar. Blir så fånigt lycklig när sol och värme bjuder till så här. Fast visst - till och med en soldyrkare som jag pyser ju ut lite gnäll såna här heta dagar. Typ:

• Men guuu´ va´ varmt det ääär!! (Fast jag verkligen tokälskar värmen :)
• Men aargh - man får ju ingenting gjort hemma (ja visst - jag har massor av tvätt och stök hemma nu.  Men alltså hur hemskt är det?? Egentligen?!! :)
• Men åh, man tappar ju rutinerna totalt (ja, vaddå regelbundna måltider liksom, när man ligger på en filt vid nån sjö hela dagarna...? Ska jobba på det här med mat-termos och byta ut kakorna och bullarna mot äpplen och jordgubbar så är bekymret löst  :)
• Men va trött och slö man blir av solen (ja... jo... men som att man inte blir trött av i princip allt annat också? Av att jobba, av att träna av att sköta hus & hem och typ allt annat som man hävdar att man blir så trött av. Av solen blir man ändå ganska härligt seg tycker jag :)

Så där ja! Nu bli det en sen frulle och sedan ska jag sno ihop lite pasta och korv. Ner i termosen med maten och via Ica till badet (ja, du vet - jag ska ju handla frukt ju, haha. Fast kanske en liiitet kakpaket också :)

Hoppas att du också mår gott (och att du - om du behöver klaga - bara gör det i lite lagom dos du också. Jag är övertygad om att vi mår bäst av att försöka begränsa de där onödiga reflektionerna. Och jag vill ju att du ska må bra...)

Solskenskram till dig!!

Kickis resa - en sammanfattning

Minisammanfattning av syrrans annorlunda resa som hon just nu är ute på. Från huvudvärk till huvudvärk, men baske mig till frisk och välmående snart!

• Sommar 2009, höst 2009: ont, ont, ont i huvudet.
• Lunchar på BIM med min Sis. Vårdcentralen säger tumör.
• Vi pustar ut - godartad!
• Väntan, väntan, väntan på operation. Ont, ont.
• Operation. Riktigt rejäl. Flera timmar. Stort öppning i huvudet, in mellan senor och muskler, fixar, fixa.
• Tuff återhämtning...
• Herre gud, vad de kan! Fanstastisk vård.
• Men... ont och svullet.
• Vätska i huvudet... Öppnar och tappar ut. Tuff återhämtning igen.
• Och tack och lov - go och bra personal...
• Fortfarande vätska. Ont.
• Nu öppning i huvudet, bakom örat, vid halsen och i magen - slang för dränering opereras in.
• Fortfarande imponerande sköterskor och läkare...
• Nu - små myrsteg framåt. Bulan med vätska minskar. Ont.
• Idag - ny rond - kanske besked om hemgång igen.
• Snart - frisk!!! (Eller hur!?!!) Smärtfri (eller hur!?!!)

Beställer lite stärkande tankar till Kicki igen. Friska, glada tankar.

----

Men är det inte också så här:

"Det finns inga misstag i livet, bara lektioner. Det finns inga negativa erfarenheter, bara möjligheter att växa, lära och utvecklas. Ur kampen springer styrka. Och även smärta kan vara en fantastsk lärare.

För att gå bortom smärtan måste man uppleva den. Hur skulle man någonsin kunna känna glädjen över att stå på bergets topp om man aldrig varit längst ner i dalen?

Förslag: sluta bedöma saker som bra eller dåliga. Upplev dem istället, fira dem och lär dig av dem. I varje ny situation finns något att lära sig.

Naturens lagar ser alltid till att en ny dörr öppnas när en dörr stängs..."

(Från "Munken som sålde sin Ferrari", Robin Sharma)

Om det är sant borde enorma möjligheter vänta...

Kram. Ha en upplevelserik dag alla i hela världen!

Så här söt är miraklet

Måste få visa Anne-Lie och Fredriks underbara lille prins. Sötaste Herman <3 Om två veckor får jag träffa honom! :)

Kicki piggare och jag seg :)

Status Kicki:

Enligt rapport börjar Kicki pigga på sig. Men det är ganska långt ifrån rock ´n´roll direkt efter operationen... Men sedan blir det avsevärt bättre dag för dag. Idag hade hon fått lossa lite på det bandage hon har så vansinnigt hårt lindat runt huvudet och det var en ganska så positiv känsla att få ta av en stund, vad jag förstod...

Känslan efter hennes tidigare operationer har varit att man vill att hon ska komma hem så fort det bara går. Nu käns det mer som att "låt henne stanna så länge som det krävs, bara hon slipper behöva komma och operera igen!" Men brukar säga "tredje gången gillt", va? Må det vara så!

Status jag:

Jag är segare än det segaste du kan tänka dig. Men inte seg och less utan seg och fantastiskt nöjd och glad! Har stenhårt planerat älskade makens 40-årsdag igår. Nu är den över. Och det blev hur kul och bra som helst. Herre jösses vilka underbara människor som kom och partajade hela kvällen och halva natten :)

Tror att vi blev närmare 50 pers i vår lilla trädgård. Vi mumsade mat, drack gott, skattade och sjöng i sann Lönnå-anda, haha... Tror nog att vi kan ha lyckats överrösta artisterna på stora scenen på Gatufesten i stan (Sundsvall) :) Värsta härliga mixen av glada människor!!

Men idag... ja, lite "proppen ur" liksom. Men riktigt nöjd... Och det kan jag rapportera att Anders är också!

Förresten - grattis älskade gubbe <3

Värdefulla styrketips

Läste en gång några ord om saker som ger personlig styrka. Här kommer många sköna tips:

Börja med efterrätten, Följ Ditt hjärta, Dröm Dina Egna drömmar, Yla mot månen, Ha olika färger på strumporna.

Gunga i månskenet, Ta Lita på livet, Tillit, Njut långsamt, Lek med kristaller, Ge dig själv villkorslös kärlek, Be människor på gatan om hjälp med fickparkering.

Prata med blommorna och förvänta Dig svar, Gå i pyjamas när Du vill, Skicka kärleksbrev till Dig själv och andra, Sluta väga Dig.

Välj Ljuset, Ös på med kärleken, Sök Din galenskap, experimentera, Be universum om det Du vill ha, Sitt vid en eld och berätta sagor,

Småprata med främlingar, Förlåt Dig själv och andra, Meditera, Gosa naken på ett fårskinn, Släpp taget, Uppskatta det Du har, Kasta stenarna Du bär i Din ryggsäck.

Prata högt ensam, Klä ut Dig, Sjung på jobbet, Ta emot, Ge efter för kärleken i Dig, Våga vara lekfull, Släpp in, Älska i höet,

Kasta ”borde-måste” listan, Det finns ingen skuld, Sjung med när Du lyssnar i freestyle, Dina barn vill ej ha någon annan mamma/pappa, Sprid Ditt ljus, Njut.

Campa i trädgården, Njut av Din kraft, Drick solsken.

Uppskatta Din kropp, Våga något nytt, Gå barfota, Tänk att DU har semester varje dag och att Du arbetar frivilligt, Stå vid havet när det stormar, Förvänta Dig det bästa, Låt broder vinden smeka Din kind, Bryt rutiner, Låt moder jord bära Dina bördor, Gör det omöjliga, Sänd kärlek till moder jord.

Kicki är opererad igen

Nu är operationen klar. Det var som de sa - en ett enkelt ingrepp. Ja, som sagt, det var tydligen lätt som en plätt att stoppa ner slangar i folk, rakt igenom huvudet och ner i magen!(?) Öum... ja... Så efter ca 1.5 timmes operation vaknade hon i alla fall upp igen. Och snart ska hon vara på benen igen.

Riktigt, riktigt supernajs att höra att det verkar ha gått precis som det skulle. Nu kan väl den där envisa huvudvärken ge sig av för gott tycker jag!

Nu är det natta för mig. Sov så gott mina vänner.

Kärlekens mirakel!!

Hurra!!! Läser världens underbaraste nyhet på Facebook. Anne-Lie och Fredrik har fått en liten gosse!!

Åh, vilken fantastisk start på dagen att få läsa såna saker!!

(Hoppsan, en liten tår som trillar också... :)

Grattis!!!

Lättare att fly än att förändra?

Fighter har några sköna citat på sin blogg idag. Vill gärna sprida ett av dem vidare.

Jag tycker att det är fascinerande att de flesta människor planerar sina semestrar med mer omsorg än de planerar sina liv.

Det är kanske för att flykt är lättare än förändring.

- Jim Rohn

Så sant att man nästan vill låtsas som att man inte tycker att det är sant, eller hur...? (Men jag gör väl ändå inte så, tänker man lite nervöst... )

Jo, bloggen lever!

Längsta blogguppehållet sedan jag började är ett faktum. Har ju lite av varje jag skulle vilja skriva om men dagarna är proppfulla av annat. I helgen var det fotbollscup från morgon till kväll. Och stolt mor och tränare (alltså jag :) fick se gopojkarna lyfta segerbucklan! Guld i Lilla VM är inte illa!! :)

Och just nu smids planer inför fredagen då min älskade gubbe blir gubbe ;) 40-årspartaj alltså. Så tid till att skriva allt om allt som snurrar i mitt huvud finns alltså inte just nu. Men jag lovar, mina kära vänner - bloggen lever!

Skulle i alla fall bara vilja skriva ett par rader om älskade Sis:

Dumma huvudvärken och vätskan i huvudet verkar inte fatta att de ska ge sig av nu! Så igår blev det en ny resa till Umeå och när jag pratade med Kicki för några timmar sedan berättade hon att hon ska få en operationstid inom 48 timmar. Oiii!!! Shit, tänkte jag. Men helt ärligt - Kicki lät som den alldelses vanliga Kicki gör: uppriktigt hurtig och positiv! Hon är heeelt fantastisk!

Nu ska de alltså operera in en liten slang i kroppen på henne som ska dränera bort den dumma vätskan, som jag förstod det... De går alltså in uppe i huvudet och drar slangen ner till magen(!) Shit, alltså, tänker man ju, men de underbara människorna på sjukhuset i Umeå får ju det hela att låta som a piece of cake. Så som Kicki förklarar så låter det som att de göra sådana operationer mest varje dag och att typ var och varannan människa går med slangar i kroppen. :) Hur som helst så blev Kicki riktigt nöjd, för alternativet till att operera in den här grejen (permanent också dessutom!) var en betydligt större operation igen och sätta in en slags platta i huvudet. Och tack och lov så slapp hon det.

Phu, det var status just nu. Får jag något litet läge så ska jag i alla fall uppdatera bloggen med det senaste kring Kicki.

Kram på er!! Och kom ihåg: ”Livet är det som händer medan du gör upp andra planer". Ta vara på nuet mina vänner!

Tur att de finns

Tack, tack, tack för att det finns människor som vill jobba med att hjälpa andra att må bra!

Har haft makalöst ont i nacken sedan igår morse och nu - efter två snabba besök hos sjukgymnast - börjar jag bli människa igen. Börjar kunna röra huvudet lite utan att det toksmärtar. Vilken befrielse.

Tänk om inte såna som typ sjukgymnaster fanns...?

Tur att de finns.