torsdag, november 25

Brev till nisse...

Kära julenisse,

Kvinnan som läser detta är grym. Underbar och stark. Och jag tycker om henne väldigt mycket. Hjälp henne så hon klarar att leva sitt liv fullt ut. Jag ber om att du hjälper henne att lätta på sina förväntningar på sig själv. Låt henne lysa upp mörkret. Som den solstråle hon är... Beskydda henne i alla tider. Lyft upp henne när hon som mest behöver dig. Och låt henne veta det när hon är i din samvaro så hon alltid är i trygghet.

Fick ett SMS med den här varma, kärleksfulla, uppmuntrande texten av en underbar person. Och jag valde att skicka den vidare till ett antal grymma, fina, solstrålar jag känner... Men jag vill att den ska nå ut till alla andra fantastiska människor som jag vet finns här ute! Därför valde jag att lägga upp den här. För jag ville att den skulle nå dig... (Ja, just precis dig. :)

Kram du vackra solstråle!

fredag, november 19

Du stora tanke...

Har haft ännu en skön pluggardag. En sak har fastnat mer än andra. Kan inte riktigt släppa tanken på ett av alla tänkvärdheter i boken... Har funderat på hur vår vardag skulle se ut om vi alla ärligt agerade utifrån det här påståendet:

Det är nyttigare att fokusera på det som fungerar
än det som inte fungerar,
och beteenden som ägnas uppmärksamhet
har en tendens att upprepa sig.

Alltså, men shit, du stora tanke!!  : P

Näe, när nu är det kanske bäst att jag lägger ifrån mig boken och tänker på andra vardagsviktiga saker. Det är ju snart Idol... ;)

Berätta om din dag!

Min FB-status just nu:
Dagen idag blir: handla, läsa, njuta, fiollektion med Ella, kocka, vin(!), tvätt(?), kaffe, andas, mysa och Idol. Det blir väl en bra fredag?!

Hur ser din fredag ut? Berätta, berätta!

torsdag, november 18

Plugg, brottning och Alice i Underlandet

Drog i nödbromsen i tid. Landade smidigt. Nu är det nära harmoni igen. Phu. behagligt.

Dagen idag blev pluggig. Så vansinnigt roligt!! Vill inte sluta läsa. Tänker inte gör det heller. Inte riktigt än. Fick också möjligheten att testa en coachövning på upprörd son idag också. Det blev ganska kul. Inte helt lätt, men vi lyckades i alla fall bolla upp flera tänkbara alternativ till lösningar. Och skönt att få sätta ord på känslor...

Har förresten två underbara kids! Tänkte bara nämna så där i förbifarten liksom :)

Lycklig Ella, 8 år har börjat i brottning också. Skiner verkligen som en sol. Hela hon. Och lycklig för det blir jag.

Ett av de mest ostrukturerade blogginläggen hittills börjar jag bli ganska säker på... Men vaddå liksom. Det är OK. Tycker jag.

Så eftersom det inte alls hör hit just nu så tänker jag avsluta inlägget med att skriva några som jag läste i mysiga kursboken. Om att vara optimistisk och nyfiken...

"Det lönar sig inte att försöka", sa Alice, "man kan inte tro på sånt som är omöjligt."

"Du har nog inte övat så mycket", sa drottningen. "när jag var lika gammal som du, övade jag en halvtimme om dagen. Ibland har jag trott ända till sex omöjliga saker före frukost."

- Levis Carroll, Alica i Underlandet -

tisdag, november 16

Psst...

Happy Helene ligger lite lågt med bloggande just nu. Och besöken hos kära bloggvänner är otroligt glesa. Men jag har inga som helst planer på att lägga ner - inte alls. Det är alldeles för roligt! :) Men vi har ju så få timmar på dygnet! Vill hinna med allt! Så just nu prioriterar jag lite annorlunda...

Men suget finns så snart är jag igång igen. Både med att blogga och läsa och kommentera.


Hoppas verkligen att du tar hand om dig och du ser till att må bra.

I´ll be back. Tjing!

fredag, november 12

Inspiration till styrka

Du är stark. Du är fantastisk. Du har enorma möjligheter. Dröm stort. Känn tacksamhet...

Ta fyra minuter och kolla länken. Den ger perspektiv och styrka. Inspiration...

Kram älskade du,
Helene

torsdag, november 11

Samlad och glad

Okej... nu är jag lugn och fin... :) Blev lite freaky-glad förut när jag pratat med Sis. Sista operationen har alltså med största sannolikhet gått som den ska och nu är alltså den gräsliga, lång-lång-långvariga värken borta. Befrielsekänsla är jag ganska säker på. Lycka...

Att kunna somna, vakna och stiga upp utan hysterisk huvudvärk har definitivt inte varit en del av Kicki liv... förrän nu! :)

"Bullen" - vätskan bak på huvudet - vill dock inte riktigt ge med sig, men det är inte riktigt högsta prioritet nu. Nu blir det fortsatt fokus på en huvudvärksfri tid framöver.

Turen hem från sjukhuset i Umeå gick vid ett-tiden idag så jag gissar och hoppas att hon är hemma och myser nu.

Love, Helene

LYCKA! HURRA! YES!!

Måste bara smygblogga ett par rader från jobbet. Vill tala om för alla. Jag är så glad. I hela magen! I hela kroppen!

Kicki mår bra!

Alltså bra!

Inte ont i huvudet. Mår bra!!

Kicki mår bra!!

(Mer info kommer inom kort. Kraaaaam!)


onsdag, november 10

Ettriga, små pingviner

Pip-pip-pip-pip, pip-pip-pip-pip,
pip-pip-pip-pip...

- Mamma, det är så jobbigt när pingvinerna tjattrar!

Fattade ingenting av sonens kommentar när jag väckte honom i morse. Kan han ha drömt något, funderade jag och frågade honom om det.

- Men mamma, väckarklockan!! Den låter ju så varje morgon - som små pingviner: Pip-pip-pip-pip, pip-pip-pip-pip, pip-pip-pip-pip...

:D

Har nog alltid bara ansett att ljudet från väckarklockan varit oljud och ingenting mer. Imorgonbitti är jag säker på att jag också kommer att höra små, ettriga pingviner...

:D

Var snäll

Ett av Sanna Ehdins viktiga, kloka, sunda inlägg på FB:

Det finns ett enda team du behöver ha med dig under hela denna livsresan – och det är ditt inre! Be kind to yourself…

söndag, november 7

Känns bra det här...

I torsdags började jag en coachutbilning. Och jag är så glad! Ser riktigt mycket fram emot fortsättningen. Det var intensivt, intressant, givande och inspirerande! Vad mer man man begära!? :)

Och visst stämmer det att:

"Glädjen är universums sätt att påminna dig om
hur det ska kännas att leva.”

Se till att skaffa dig massor som ger dig känslor av glädje!
 
//Puss & kram! :)

Mamma bäst?

Måste få dela vidare så att fler en vi får skratta och le. Har läst ännu en uuunderbar statusuppdatering på FB:

Har en stunds mys med yngsten (drygt ett år), fylld av moderlig kärlek säger jag " jag älskar dig" till honom varpå han lägger sig nära mig och viskar " jag älskar Lars!". Hm... Mysstund därmed avslutad!

(Lars är alltså lillens farbror... :)

Ibland känner man sig verkligen värdefull... :D :D

lördag, november 6

Viktigt från Kicki

Phu, har nu fått information om att hon har kommit från IVA till egen sal. Frågan "hur mår du?" är såklart inte den smartaste att fråga en person som precis genomgått en operation där:
  • de gjort en öppning i huvudet och...
  • tagit bort den korta slangen de satt dit förra gången, men som skulle bytas ut mot en ny, och...
  • skurit av en sena för att....
  • få plats med den nya slangen med ventil som skulle sättas dit som...
  • skulle kopplas ihop med en annan slang som är ditopererad sedan förut.
Men vad jag vet är att hon är vaken, men trött och att det gått som det ska. Att hon är öm i operationssåret och att vi får veta mer när hon börjat återhämta sig något.

OBS - här kommer viktig information:
Kicki sa till mig strax för operationen att jag MÅSTE (ja - måste! Och har storasyster sagt "måste" så är det så, eller hur? :) berätta om sköterskorna på sjukhuset!
Vet inte hur jag ska formulera för att det verkligen ska nå fram... Jag behöver nog alla positiva ord som bara går att hitta!

Hon vill i alla fall förmedla till så många människor som möjligt att de är totalt underbara!!

Jag har tidigare nämnt de fantastiska läkarna, men Kicki vill betona att alla hon stött på där på sjukhustet i Umeå är lika otroligt fantastiska personer!

Och hennes glädje och tacksamhet över att "vara i händerna" på sådana människor smittar verkligen av sig. Jag känner mig otroligt lycklig och tacksam över att dessa personer förmedlar sån värme, vänlighet och omtänksamhet. Och jag är riktigt glad att det är så Kicki blir bemött med tanke på att situationen är nog tuff som det är...

Här passar det verkligen att skriva "rätt person på rätt plats". Dom är nog helt enkelt bara bäst! :)

Positiv och lite rastlös

Operationen igår verkar, enligt rapport från sköterska, ha gått som den ska. Skönt!! Har fortfarande inte hört något från Kicki själv än. Räknar med att hon börjar vakna till nu. Vill höra något snart. Vill höra något nu!!

Väntar, väntar...

torsdag, november 4

Faktiskt bara möjligheter

Oavsett gårdagen och oavsett alla andra dagar någonsin, så är det en ny dag nu. Och den är proppfull av möjligheter! För dig, för mig, för Kicki och för alla runt omkring oss.

Tänk bara vilken tur att det finns sjukhus fulla av kompetenta männsikor som finns där för att hjälpa andra.

Och tänk att solen gick upp idag också.

Och jag ser fram emot hur morgonkaffet ska smaka.

Idag väljer jag stärkande, upplyftande tankar. Och de känns bara hur bra som helst!

onsdag, november 3

Operation!

Jaha, "ta vara på vaje ögonblick" eller vad skrev jag? Okej, okej, visst. Jo... jag har nog försökt att täka lite extra på det idag, men det har faktiskt gått "sådär"...

Varför då?

Ja... jag har nån störigt krypande känsla i kroppen.

Irriterad? Nej, egentligen inte.

Allmänt less? Nej, inte det heller.

Arg? Hm... ja, typ.

Ledsen kanske...? (Suck) Mmm...

(Oj, oj, känns inte direkt som att det är påväg att bli något upplyftande inlägg...)

Okej - jag kommer till saken:

Kick har ringt. Efter röntgen och samtal med läkare är det nu bestämt att det blir ännu en ny operation. För vilken gång i ordningen kommer jag inte ihåg just nu. Kanske du vet? Kicki är inte munter. (Nej, till och med hon känner tröstlöshet ibland.) Det absolut sista hon ville var att göra en ny operation! Men doktor R pekade med hela handen och konstaterade: "Så här ska du inte må!"

Så vi griper ett halmstrå här nu. Eller i och för sig kanske inte bara ett litet halmstrå... Jag tror ju ärligt att det är något mycket större...

Ja, för även om jag blir ledsen för att Kicki just nu är väldigt mycket mindre glad är jag faktiskt ändå helt ärligt hoppfull. Lika mycket som jag känt det förut så känner jag det nu - nu är det sista gången och nu kommer det att bli bra!

Men det känns så sjukt frustrerande att man inte kan göra något! Muntra upp henne kan jag inte göra för hon känner mig utan och innan och hon vet att jag också blir låg. Såklart säger jag uppriktigaa, vänliga ord, men så mycket mer kan jag inte bidra med.

Men andlighet ligger mig varmt om hjärtat. Kom igen!! Nu hjälper vi henne på vägen och skickar healing (öum, vet inte riktigt om jag kan det där ;) till henne hela vägen till Umeå! Om inte annat kan vi åtminstone tänka stärkande, kärleksfulla tankar och rikta dem till henne (för det kan jag i alla fall)! Kanske, kanske når de fram och blir det där lilla extra som behövs för att allt ska bli bra...

Tro, hopp och kärlek, va?

Kärleksfull uppmaning

Dagen idag är en gåva...

Jag önskar att du värdesätter vartenda ögonblick. Tiden inte väntar på någon.

Välj att göra det bästa av dagen idag.

Lev livet nu!

tisdag, november 2

Roligt och... mindre roligt

Det roliga:

Har klättrat, vinglat, klurat, balanserat och ålat. Och fikat. Stunden i skogen på Tarzanstigen var lika kul och härlig som sist!

Nu ska här kockas lite (kycklingwok på menyn idag). Sen ska jag iväg och svettas lite. Kroppen - och framför allt själen - mår gott av att jag kommit igång med träningen...

---
Och det mindre roliga:

Hm, ja... Sis är på väg till Umeå igen... Lutar till 99 % åt att det blir ny operation igen. Känns såklart skittråkigt och halvdeppigt, men... Det får det göra en liten, liten stund. Sen flyttar vi fokus. Ser möjligheterna och målet. Och allt vi är tacksamma över. Mer om det får ni höra sedan. Kommer nya rader ikväll eller imorrn.

måndag, november 1

Pysseltips till Halloween önskas

Ella och jag behöver idéer! Jag är inte världens pyssligaste. Men Ella älskar att klippa, klistra, skapa och forma! Har du tips på Halloweenpyssel som en opysslig mamma kan klara av? I så fall blir Ella jätteglad!! :)

Och vi tar tacksamt emot alla tänkbara tips.

Imorgon är det dags - då är stora fixardagen.

Hopp och inspiration

Har du tid i tolv minuter så titta på det här klippet. Har du inte tid så kom tillbaka när du har tolv minuter över. Alice ger dig känslor av hopp och inspiration...

Hittade klippet hos min nya bloggvän Jonna och vill så gärna dela så att fler får möjlighet att lyssna på den här underbara damen. Och jag säger som Jonna: Tillåt aldrig, aldrig dig själv att bli bitter...